BOKPLADDER

 

 

Hazel är 17 år och obotligt sjuk i cancer. Hon går inte längre i skolan och hennes mamma oroar sig för att hon ska bli för isolerad och vill därför att hon börjar att gå i en stödgrupp med andra, unga cancersjuka. Det finns mycket som Hazel stör sig på med stödgruppen och hon tycker inte att den är speciellt upplyftande, men hon går ändå dit. En eftermiddag har Isaac, en kille som också går i stödgruppen, med sig sin kompis Augustus som är friskförklarad från sin cancer. Hazel och Augustus tittar på varandra under mötet och efteråt kommer Augustus fram till henne. De pratar om allt möjligt och förälskelsen är omedelbar. De ses snart efter det och pratar om varandras favoritböcker. Hazels bästa bok är Ett storslaget lidande av den holländske författaren Peter van Houten. Boken handlar om en tjej som är sjuk i cancer och slutar mitt i en mening. Hazel förstår att tjejen i boken antingen dör eller blir för sjuk för att fortsätta skriva och att slutet ska spegla hur abrupt döden inträder i det verkliga livet, men hon retar sig ändå på det. Hon vill veta hur det går för de andra karaktärerna. När Augustus har läst ut boken delar han Hazels uppfattning. Hazel har flera gånger försökt få kontakt med Peter van Houten utan framgång. Augustus mailar författaren och får faktiskt svar på sitt mail, men det verkar som att de ska bli tvungna att ta sig till Amsterdam för att eventuellt kunna få svar på de frågor som Hazel har. 

 

Boken börjar bra och jag har ganska höga förväntningar på den här boken med tanke på hur omtalad och omtyckt den var när den kom ut för några år sedan. Efter att ha lyssnat klart på boken så tycker jag att det är en helt okej ungdomsbok, den är lätt att ta till sig och det är klart att man blir berörd av en kärlekshistoria mellan två ungdomar som har och har haft cancer. Men jag tycker att den är lite väl lättuggad och jag blir inte speciellt gripen. Jag gillar till en början att de pratar om sina favoritböcker och historien om hur Hazel har försökt att kontakta författaren, men jag tycker inte att detta är ett spår som hade behövt få så mycket utrymme i boken. Alla episoder med författaren Peter von Hauten känns lite tramsiga och inte på något sätt trovärdiga. En fiktiv historia behöver ju verkligen inte vara trovärdig, men jag tycker inte att dessa episoder bidrar med något till berättelsen. Jag hade velat lära känna Hazel och Augustus mer och hade velat att de fokuserade mer på varandra än på den här trista karaktären. Den här boken var faktiskt en besvikelse, tyvärr. Jag hade sett fram emot något mer.