BOKPLADDER

Vattnet drar
 
Titel: Vattnet drar
Författare: Madeleine Bäck
Utgivningsår: 2016
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 421 (Speltid: 11 h 25 min)
 
Några ungdomar möts upp en natt för att stjäla den värdefulla trämadonnan från altaret i Ovansjö kyrka i Gästrikland. Viktor är en av ungdomarna och han lägger märke till en konstig sten i altaret. Den ser oljig ut och han kan inte slita blicken från den. När de andra inte ser tar han stenen. 
Beata och Celia är några av Gävles tuffaste partytjejer. Celia kan få vilken kille som helst att falla pladask och Beata får haka på när Celia vill ut och hitta någon ny pralin att sätta tänderna i. En dag när Beata och Celia är och badar vid sjön Malmjärn träffar de på Estre. Celia blir genast intresserad och börjar flörta med honom, men Beata känner att det är något som inte stämmer. Celia följer med Estre hem och Beata försöker att inte tänka på klumpen hon har i magen. När hon nästa dag får höra att en kvinnokropp har hittats vid Malmjärn känner hon hur blodet isar inombords. Hon visste att det var något skumt med Estre och känner på sig att han är inblandad.
Krister jobbar med miljö- och djurskydd på Länsstyrelsen. Han har alltid haft väldigt bra hand med djur, men den senaste tiden har han attackerats av fåglar och drömt märkliga drömmar. Det är som att naturen vill honom illa.
 
Det här var en väldigt ojämn bok. Den börjar riktigt bra och jag fångades direkt. Det ska sägas också att jag lyssnade på ljudboken och då hänger ju väldigt mycket på uppläsaren, som jag till en början tyckte var bra. Efter cirka en tredjedel av boken är det som att hela historien kommer av sig. Är det en deckare? Är det skräck? Karaktärerna i boken blir bara namn för en och man lär aldrig känna dem på riktigt. Vissa personer och händelser tappas bort och tas knappt upp igen. Jag tycker att det är så mycket som inte förklaras och boken känns verkligen ofärdig. Efter att jag hade lyssnat klart på boken satt jag bara som ett frågetecken. Jag kände inte att jag hade fått svar på någonting. En av karaktärerna, en äldre kvinna, ger uppläsaren dessutom en jättekonstig röst med knepig dialekt (Norrländska? Finlandsvenska?) i ljudboken. Det störde mig. Vill du läsa någonting bra som handlar om ungdomar, mörka krafter och utspelar sig i ett litet svenskt samhälle så läs Cirkeln. Den här kan du hoppa över!