BOKPLADDER

 

 

Den globala uppvärmningen har förändrat världen geografiskt och politiskt. Kina har tagit makten över Europa och den Skandinaviska unionen. Havsnivån har höjts såpass mycket att det råder akut brist på färskvatten att dricka. Krig utkämpas om vatten och militären kontrollerar den lilla tillgång som finns. De som försöker skaffa fram vatten på otillåtna sätt avrättas på öppen gata. Det förändrade klimatet tvingar människorna att bära huvor över ansiktet för att skydda sig från damm och insekter.

Noria Kaitio bor i den Skandinaviska unionen och går i lära att bli temästare, samma befattning som hennes pappa har haft före henne. Det medför ett stort ansvar och djupa hemligheter. En dag tar Norias pappa med henne till "en plats som inte finns", en dold vattenkälla. Bara temästare känner till var de dolda vattenkällorna finns och det är tack vare dem som det fortfarande går att hålla tecermonier enligt de gamla traditionerna. 

Noria måste lova att inte berätta om källan för någon, trots hon varje dag ser hur hennes vänner och deras familjer blir allt sjukare av att inte ha tillräckligt att dricka. Noria och hennes bästa vän Sanja brukar gå till de gamla soptipparna för att hitta fynd av plast och andra föremål. Där hittar de några cd-skivor och en apprarat som kan spela upp skivorna. Noria har också fått tillgång till de gamla temästarnas böcker med deras anteckningar. Genom att lyssna på cd-skivorna får Noria höra talas om någonting som kallas Janssonexpeditionen. I de gamla anteckningsböckerna står det ännu mer. Det verkar som att det tidigare har funnits människor som misstänkt att militären mörkat att det faktiskt finns tillgång på rent vatten utanför städerna, i De förlorade områdena. Allteftersom läget blir mer kritiskt i den Skandinaviska unionen och militären börjar förfölja Noria känner hon att hon vill göra ett eget försök att ta sig till De förlorade områdena och se vad som kan finnas där. 

 

Detta var en bok som på förhand lät väldigt lovande. En dystopi som inte handlar om massa olika klaner som ska slåss och som inte innehåller ett triangeldrama. En bok som faktiskt är dystopisk mer på ett traditionellt sätt, jag fick lite 1984-vibbar direkt när jag började läsa. Boken är inte speciellt lättläst tycker jag, med tanke på att det är en bok riktad till unga vuxna. Det är mycket beskrivningar och ganska lite dialog. Men det är ändå lågmält spännande och intressant och jag vill veta vad som ska hända. Tyvärr så byggs det upp väldigt mycket och jag började bli orolig för det var mycket jag ville ha svar på och ett krympande antal sidor kvar. Och boken blir lite av en besvikelse med tanke på vilka förutsättningar det fanns för att verkligen skriva en fantastisk berättelse. Jag får egentligen inte svar på någonting i slutändan. Jag kan därför inte riktigt rekommendera den här boken, den får godkänt i betyg för att den ändå sticker ut såpass mycket och hade många element jag gillade, men slutet var för dåligt. Man kan inte låta en bok bara rinna ut i sanden på det här sättet.