Bokens ena huvudperson är Natasha. Natashas familj kommer ursprungligen från Jamaica och befinner sig i USA illegalt. Natasha har bott i USA sedan hon var åtta år och för henne är det otänkbart att inte ha sin framtid där. Natasha har alltid varit en högpresterande elev i skolan och har stora ambitioner för sitt yrkesliv. Hennes dröm är att utbilda sig till dataanalytiker, något som är fullt möjligt så länge hon är i USA. I Jamaica är dock möjligheterna helt andra.
Bokens andra huvudperson är Daniel. Daniels föräldrar kom från Sydkorea till USA för att ge sina söner möjligheter till ett bättre liv. De vill gärna se att Daniel förvaltar detta på bästa möjliga sätt och vill att han väljer en utbildning som leder till ett respekterat och högavlönat jobb. Men Daniel är mer av en konstnärssjäl. Han drömmer om att skriva dikter och böcker och kan inte alls se sig själv ha ett jobb på ett trist kontor. Han vill jobba med något där han får uttrycka sig själv och sina tankar.
Samma dag som Natasha och Daniel träffar varandra har myndigheterna fått reda på att Natashas familj befinner sig i landet illegalt. De har beslutat att familjen ska utvisas, och idag är dagen då detta ska ske. Natasha kan inte tro att det är sant. Kanske kommer hon inte att kunna jobba med det hon vill i framtiden. I så fall har all energi som hon har lagt ned på att komma dit hon vill varit förgäves.
Men kanske är det inte helt kört ändå. Natasha får numret till en advokat som är känd som ”fixaren” och som har hjälpt andra familjer som varit i samma situation som hennes. Hon lyckas boka in en tid med advokaten senare samma dag.
Så vad gör man under de timmar av ovisshet när man går och väntar på ett beslut som är helt avgörande för ens framtid? Natasha träffar Daniel och på något sätt blir de kära i varandra.
Den här boken handlar om kärlek, utanförskap och hur varje litet val kan få stora konsekvenser. I boken får man följa många olika perspektiv. Dels Natashas och Daniels men också andra människors som figurerar i romanen. Ingenting och allting.
0 kommentar(er)
