Huvudpersonen i den här boken heter Hampus. Hampus är bästa kompis med Victoria. De har känt varandra hela livet och har kunnat prata om allt, alltid kunnat skämta och skratta ihop. Det har känts enkelt och självklart att umgås. De har haft massor med filmkvällar ihop, bara dem två. Oavsett tid på dygnet har de kunnat ringa varandra och litat på att den andra svarar. Men från en dag till en annan förändras allt.
Under en improvisationsövning på en dramalektion råkar Hampus försäga sig. Han säger rakt ut att han har känslor för Victoria. Tidigare har nog inte Hampus riktigt själv förstått att han faktiskt är kär i sin bästa kompis. Han har inte velat nysta i de där obekväma känslorna. Någonstans har han förstått att det skulle förstöra deras vänskap och tänkt att känslorna kommer att försvinna av sig själv. Men det har de inte gjort.
Hampus önskar verkligen att både han och Victoria kunde glömma det han sa. Egentligen har ju ingenting förändrats. Han har haft känslor för Victoria länge och de har ändå kunnat hänga. Skillnaden är ju bara att Victoria nu vet hur han känner för henne.
Men Victoria håller inte med. Hon drar sig undan från Hampus. Hon känner inte att de kan umgås som vanligt och bara ignorera det som har hänt. Nu vet hon att Hampus egentligen inte är nöjd med att bara vara vänner, att han egentligen vill något mer. Victoria bestämmer sig därför för att ta en paus från Hampus för att kunna reda ut vad hon känner själv.
Samtidigt som Hampus står utan sin bästa vän händer massa andra saker i hans liv. Hampus börjar misstänka att hans pappa är otrogen. Om allt hade varit som vanligt hade han ringt Victoria direkt, men nu är ingenting som vanligt längre.
Den här boken är väldigt lätt att känna igen sig i. Den handlar om hur vardagen ser ut med skolan, kompisar och föräldrar. Samtidigt är den spännande och väldigt lätt att sträckläsa eftersom man vill veta hur det ska gå för Hampus.
0 kommentar(er)
